Tänk om vi scrollade mindre och lagade mer mat?

Vi har tid att scrolla i 4 timmar, men inte 30 minuter att laga en ordentlig middag. Vad gör det egentligen med vår hälsa?

Jag har funderat mycket på hur vår relation till mat har förändrats.

Vi lever i en tid där vi har tillgång till mer information om kost och hälsa än någonsin tidigare.
Vi vet att vi borde äta mer grönsaker, få i oss tillräckligt med protein, minska på ultraprocessade livsmedel och skapa bättre matvanor.

Ändå upplever många att det är svårt att få till kosten.

Vi letar efter snabba lösningar, färdiga måltider, proteinbars och produkter som ska göra det enklare att äta hälsosamt.

Samtidigt kan vi lägga timmar på att scrolla genom sociala medier utan att ens reflektera över vart tiden tog vägen.

Tänk om vi använde bara en del av den tiden till att laga riktig mat?

Jag tror att vi skulle vinna betydligt mer än bara en näringsrik middag.

Vi har tappat något viktigt på vägen

Att kunna laga sin egen mat från grunden är en av de mest värdefulla färdigheterna vi kan ha när det gäller vår hälsa.

Inte för att varje måltid måste vara perfekt, avancerad eller tillagad med råvaror från en bondgård.

Utan för att vi får kunskap, självständighet och kontroll över vad vi faktiskt stoppar i oss.

När du lagar din egen mat vet du vilka ingredienser du använder, hur mycket fett du tillsätter, var proteinet kommer ifrån och hur mycket grönsaker du får på tallriken.

Du lär dig också hur mat fungerar.

Hur olika råvaror smakar tillsammans. Hur du kan skapa en mättande måltid. Hur du kan göra något riktigt gott utan att behöva förlita dig på färdiga produkter.

Och kanske viktigast av allt:

Du slutar vara helt beroende av att någon annan ska bestämma vad din mat ska innehålla.

Det börjar redan innan du tar första tuggan

Här kommer något som jag tycker är extra fascinerande.

När du lagar mat händer det faktiskt saker i kroppen redan innan du börjar äta.

Tänk dig att du hackar vitlök, steker lök i lite olivolja, tillsätter kryddor och känner hur dofterna börjar sprida sig i köket.

Du ser maten förändras. Du känner dofterna. Du kanske smakar av och justerar kryddningen.

Din hjärna registrerar att mat är på väg.

Det här är en del av det som kallas den cefaliska fasen av matsmältningen.

Synen, doften, smaken och till och med tanken på mat kan aktivera nervsignaler som förbereder mag-tarmkanalen för att ta emot maten.

Bland annat kan salivproduktionen öka och magsäckens utsöndring och aktivitet påverkas.

Kroppen börjar alltså förbereda matsmältningen innan maten ens har nått magen.

Det betyder inte att du måste laga maten själv för att matsmältningen ska fungera. Samma reaktioner kan uppstå när du ser eller känner doften av mat som någon annan har lagat.

Men matlagningen ger dig en naturlig möjlighet att uppleva hela den här processen.

Från råvara till färdig måltid.

Du engagerar dina sinnen i maten i stället för att bara konsumera den.

Matlagning får oss att använda fler sinnen

När vi scrollar på telefonen får hjärnan ett konstant flöde av information, bilder och nya intryck.

När vi lagar mat använder vi också hjärnan, men på ett helt annat sätt.

Vi känner dofter, arbetar med händerna, planerar, provar smaker och fattar små beslut.

Ska det vara mer citron? Behöver grönsakerna några minuter till? Hur får jag kycklingen saftig och god?

Det är en aktivitet där vi både använder våra sinnen och tränar praktiska färdigheter.

För vissa kan matlagning dessutom bli en stund av återhämtning.

En paus från skärmen, nyheterna, mejlen och allt annat som ständigt kräver vår uppmärksamhet.

Det betyder inte att matlagning och bakning automatiskt sänker stressnivåerna. För den som redan har en pressad vardag kan den tvärtom upplevas som ytterligare ett krav.

Men när vi skapar enkla rutiner och lär oss några maträtter som vi känner oss trygga med, kan matlagningen bli något helt annat än ännu en uppgift på att-göra-listan.

Den kan bli en stund där vi faktiskt är närvarande.

När vi lagar maten själva förändras också våra matval

En av de största fördelarna med att laga mat och baka från grunden är att det blir lättare att påverka måltidens näringsinnehåll.

Du kan själv bestämma hur mycket protein, grönsaker, fibrer och fett du vill ha.

Du kan till exempel laga en måltid med kyckling, potatis, rostade grönsaker och en god yoghurtsås.

Det behöver varken vara komplicerat eller ta särskilt lång tid.

Du får en måltid med protein, kolhydrater, fibrer och viktiga näringsämnen.

Och du kan anpassa portionen efter dina behov.

Det är en enorm fördel, särskilt om du tränar och vill bygga muskler, minska kroppsfett eller förbättra din hälsa.

Forskning visar också att personer som oftare lagar mat hemma tenderar att ha bättre kostkvalitet.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte automatiskt betyder att all hemlagad mat är hälsosam eller att all färdigmat är dålig.

Frysta grönsaker, konserverade bönor, naturell kvarg och andra praktiska livsmedel kan vara utmärkta delar av en hälsosam kost.

Det handlar inte om att göra allting från grunden till varje pris. Det handlar om att bygga en bättre grund för våra matvanor.

Vi behöver också lära oss att uppskatta riktig mat

En annan sak jag ofta funderar över är hur vana vi har blivit vid att maten ska vara snabb, lättillgänglig och väldigt smakintensiv.

Många ultraprocessade produkter är utvecklade för att vara bekväma och attraktiva att äta.

Vissa kombinationer av fett, socker, salt och konsistens gör dem särskilt lätta att fortsätta äta, även när vi egentligen inte behöver mer energi och är mätta.

Om en stor del av kosten består av energitäta, fiberfattiga och lättätna produkter kan det bli svårare att reglera energiintaget.

När vi i stället bygger fler måltider kring proteinrika livsmedel, grönsaker, frukt, baljväxter och andra näringsrika råvaror får vi ofta mer matvolym och bättre mättnad i förhållande till energiinnehållet.

Vi får också möjlighet att upptäcka hur fantastiskt god vanlig mat faktiskt kan vara.

En ugnsrostad morot med lite olivolja och kryddor. Färska örter. Citron. Vitlök. En riktigt god tomatsås.

Det behövs inte alltid särskilt mycket för att skapa fantastiska smaker.

Och vad händer när vi äter framför telefonen?

Här finns ytterligare en intressant aspekt.

När vi äter samtidigt som vi scrollar, arbetar eller tittar på något annat riktas en stor del av vår uppmärksamhet bort från själva måltiden.

Forskning tyder på att distraherat ätande i vissa situationer kan påverka hur mycket vi äter och hur väl vi minns måltiden efteråt.

Det kan i sin tur påverka hur mycket vi äter senare.

Det betyder inte att du automatiskt går upp i vikt för att du tittar på telefonen vid middagen.

Men det finns goda skäl att ibland lägga undan skärmen och faktiskt uppmärksamma maten.

Hur smakar den? Hur hungrig var du innan? Börjar du känna dig nöjd?

Vi behöver ge oss själva möjlighet att uppfatta de signalerna.

Att laga mat och sedan sätta sig ner och äta den utan en skärm kan vara ett enkelt sätt att skapa mer medvetna matvanor.

Matlagning är också en investering i framtiden

Det finns ytterligare en anledning till att jag tycker att vi borde prioritera matlagning mer.

Det är en färdighet som vi har nytta av hela livet.

Precis som att lära sig träna styrka, planera sin ekonomi eller ta hand om sin sömn.

Ju mer vi lagar mat, desto bättre blir vi på det.

Det som först känns tidskrävande blir så småningom enkelt.

Du lär dig vilka råvaror som fungerar tillsammans, vilka måltider du kan förbereda och hur du kan använda rester.

Du blir snabbare, tryggare och mer flexibel.

Och det kan göra det betydligt lättare att hålla fast vid bra matvanor även när livet är stressigt.

För det är ju precis där många får problem.

Inte när de har gott om tid, utan när jobbet, familjen och alla andra måsten tar över.

Då är det en enorm fördel att kunna laga fem eller sex enkla, näringsrika måltider utan att behöva följa ett recept.

Tänk om vi bytte 30 minuters scrollande mot 30 minuters matlagning?

Jag säger inte att alla har obegränsat med tid.

Och jag säger absolut inte att vi ska känna skuld för att vi ibland väljer en färdig måltid.

Men jag tror att vi behöver börja fundera över hur vi prioriterar den tid vi faktiskt har.

Vi pratar ofta om att vi inte hinner träna, laga mat eller ta hand om vår hälsa.

Samtidigt kan skärmtiden bli flera timmar om dagen.

Vad skulle hända om vi tog bara en liten del av den tiden och investerade den i något som faktiskt hjälper oss att må bättre?

Vi kanske skulle äta mer grönsaker.

Få i oss mer protein och fibrer.

Bli bättre på att planera våra måltider.

Minska beroendet av snabbmat och spontana matval.

Och kanske till och med upptäcka att det är ganska härligt att stå i köket och skapa något gott.

Hälsa byggs inte av det vi vet, utan av det vi gör

Efter många år som coach är det en sak som har blivit väldigt tydlig för mig.

De flesta människor behöver inte mer information om vad som är hälsosamt.

De behöver bättre strategier för att omsätta kunskapen i sin vardag.

Och att kunna laga sin egen mat är en sådan strategi.

Det är inte en diet.

Det är inte en tillfällig utmaning.

Det är en livskunskap som kan göra det lättare att äta näringsrikt, hålla en hälsosam kroppsvikt och ta hand om sin hälsa under många år framöver.

Jag tror verkligen att många skulle må bättre om vi ägnade lite mindre tid åt att konsumera innehåll på våra telefoner och lite mer tid åt att skapa något själva.

Inte för att matlagning är någon mirakelkur.

Utan för att våra vardagliga vanor spelar en enorm roll för vår hälsa.

Så nästa gång du säger att du inte har tid att laga mat, fundera över hur mycket tid du faktiskt lägger på att scrolla.

Kanske finns det 30 minuter där som skulle kunna göra betydligt större nytta i köket.

Och vem vet?

Du kanske inte bara får en godare middag.

Du kanske också bygger en vana som hjälper dig att må bättre resten av livet.

Coach Tina ❤️

Fantastic Fitness